Furstehuset Habsburg förfalskade i slutet av 1350-talet flera dokument som sades ha skrivits av Julius Caesar och den romerske kejsaren Nero. Syftet med detta var att stärka hertigdömet Österrikes ställning i det Tysk-romerska riket och göra det till ett ärkehertigdöme, vilket kom med särskilda privilegier. När Fredrik III, av den habsburgska släkten, blev den tysk-romerske kejsaren 1452, lät han breven bli lag och Österrike blev ett ärkehertigdöme. Inom ett århundrade hade lögn gjorts till sanning.
Mycket har hänt i världen sedan dess, men ännu finns det gott om människor som vill stärka sin ställning genom lögner. Marionetterna, skriven av Ingrid Carlberg, skildrar hur den moderna propaganda- och desinformationsapparaten skapades av Sovjetunionen och deras främste PR-strateg i väst Willi Münzenberg under mellankrigstiden. Strategierna som utvecklades under 1900-talet har kunnat bearbetas och anpassas till den digitala miljön, där majoriteten av all desinformation nu skapas och sprids.
Men varför är dessa lögner så effektiva? Borde vi inte nu, efter 100 år, vara så pass vana vid dem att de inte längre fungerar?
Tyvärr har våra hjärnor vissa svagheter som taktikerna i desinformatörernas, eller trollens, verktygslåda riktar in sig på. Ett nättroll är någon som sprider desinformation och engagerar sig i aktiviteter som ämnar uppvigla, slå split, försämra samtalsmiljön och, i alla fall i väst, underminera förtroendet för demokratiska institutioner och företrädare. Troll kan vara både verkliga människor och bottar, ett automatiserat datorprogram, och de kan ingå i nätverk för att nå ut till ännu fler människor, nätverk som många gånger är statligt finansierade.
Så vilka är då dessa svagheter som utnyttjas? Det har skrivits hela böcker om detta, men jag hoppas kunna ge en kort introduktion till ämnet.
Vi människor är mer benägna att tro på den första informationen vi stöter på om ett nytt ämne. Det är lättare att ta in helt ny information än att rätta till tidigare kunskap. Dramatiskt uttryckt kan man säga att det gynnar de som spelar offensivt, som trollnätverk. Ju snabbare de kan nå ut med sina budskap desto snabbare kan de forma narrativet, och lögner behöver till skillnad från sanningen inte vänta på triviala ting som faktagranskning.
Kanske har du hört uttrycket att om en lögn upprepas tillräckligt ofta så blir den sanning. Det behövs inga förfalskade dokument skrivna av Julius Caesar för att uppnå ett sådant resultat. Om vi ser ett budskap upprepas blir vi mer benägna att tro på det, eftersom det skapas en slags kognitiv lättnad för hjärnan. Vi köper helt enkelt ett bekant argument lättare än ett vi inte har stött på förut eller inte upprepas lika ofta. Det påminner om reklam; vi är mer villiga att köpa produkter av märken vi känner till. Troll upprepar därför samma punkter så ofta de bara kan, men kom ihåg att det kan vara olika budskap beroende på målgruppen.
Åsikter kan stärkas av de grupper vi tillhör – etniska, politiska, sociala, religiösa, geografiska, språkliga, osv. Vi vill ogärna sticka ut, åtminstone på ett sätt som gör att vi riskerar att sparkas ut ur gruppen. Ett skickligt trollnätverk utnyttjar detta genom att rikta särskilda budskap mot specifika grupper, vilket kan leda till interna spänningar eller öka konfliktytorna mellan olika grupper.
Vi tror överlag att vi inte påverkas av massmedia i samma utsträckning som andra människor, vilket också talar för att vi konsekvent underskattar faran med desinformation. Dessutom föredrar vi att ta till oss information som redan överensstämmer med vår världsbild. Det kan därför vara mer lockande att tro på en lögn än att få sina åsikter utmanade.
Så vad betyder allt detta i praktiken? Kanske vore det bäst att ge ett konkret exempel.
År 2016 organiserade Ryssland både en protest och en motprotest mot ett islamiskt center i Texas på samma dag och plats. De gjorde detta genom de ryskstyrda Facebookgrupperna Heart of Texas och United Muslims of America. Heart of Texas, som bland annat förespråkade att Texas borde bli självständigt, hävdade att protesten var för att stoppa islamiseringen av Texas medan motprotesten ville rädda islamsk kunskap. För bara 200 dollar i riktad reklam lyckades Ryssland, anonymt och från andra sidan jordklotet, sätta olika grupper mot varandra. Detta är endast ett exempel på hur raffinerade trollens taktiker är och hur folk kan radikaliseras och styras utan att de ens märker av det.
Hur ska vi då försvara oss mot detta? Det finns inga enkla svar på den frågan, men utöver att sociala mediejättar behöver ta ett betydligt större ansvar för vad som sprids i deras appar är en bra början att stärka sin egen motståndskraft. Det hjälper att känna till trollens knep, men vi kan göra mer än så.
· Bemöt meningsmotståndare med respekt och försök att se deras bästa argument.
· Läs tidningar av annan politisk färg än din och läs debattinlägg av människor du inte håller med om.
· Dela inte med dig av innehåll du är osäker på eller som spelar på din ilska eller rädsla.
· Det kan också hjälpa att tillbringa mindre tid online, särskilt på sociala medier.
Ett av trollens främsta mål är inte nödvändigtvis att få dig att tycka exakt som dem, utan att göra dig så uppgiven att du inte orkar bry dig om politik eller samhällsutveckling överhuvudtaget. De vill också få dig att tro att alla förutom du och de du identifierar dig med är dumma i huvudet eller till och med rent av farliga. Det kan låta motsägelsefullt att trollen både vill radikalisera och ”opolitisera” sina fiender, men det är värt att komma ihåg att olika nätverk har olika agendor, och vissa av dem struntar i vilken effekt deras ansträngningar får så länge den är negativ.
Vi har alla ett ansvar att försöka hantera de genvägar våra hjärnor tar när det kommer till informationshantering. Risken är annars att vår demokrati tar stryk, och kanske ännu värre, att vi låter andra bestämma över hur vi tycker och tänker som om vi vore marionetter.
Förresten finns det inga belägg för att Mark Twain någonsin sade eller skrev citatet i ingressen, men visst är det slagkraftigt och lätt att ta till sig? Kanske är det till och med någonting man vill dela med sig av till vänner och familj trots att det inte är sant. Det är ofta så desinformation sprids, särskilt online. Gör inte lögn till sanning som Fredrik III.