ageralogogronbg2

Agera-bloggen

2022 > 01

Sedan årsskiftet tar Diskrimineringsombudsmannen (DO) emot anmälningar om diskriminering från enskilda. Kärnan i myndighetens arbete framöver ska vara att utreda anmälningar, driva process i domstol och ett fokus på individuell upprättelse för personer som utsatts för diskriminering. Vilken typ av händelser anmäls? Nedan är ett axplock av exempel på händelser som hanterats av DO under förra året. 
 
A sökte ett jobb och fick komma på arbetsintervju. Intervjun gick jättebra och A erbjöds tjänsten. A kommer från ett land utanför EU men har uppehållstillstånd och arbetstillstånd i Sverige. När chefen fick veta att A inte var EU-medborgare förklarade han att företaget enligt sin policy tyvärr inte anställer personer som inte är EU-medborgare, eftersom det innebär för mycket administration.  
En sån policy är diskriminerande utifrån etnisk tillhörighet. Om många arbetsgivare använde en liknande policy skulle personer med utomeuropeiskt medborgarskap riskera att utestängas från stora delar av arbetsmarknaden.  
 
B nekades att åka med stadsbussen flera gånger för att chaufförerna var osäkra på om hens rullstol var för tung för bussens ramp eller inte.  
Att inte säkerställa tillräcklig kunskap om kollektivtrafikens utrustning för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning var diskriminering i form av bristande tillgänglighet.  
 

C hade ett avtal om en musiktjänst med ett musikproduktionsbolag men när chefen fick veta att C var homosexuell avslutade de musiktjänsten med hänvisning till att den sexuella läggningen stred mot chefens religion.  
Att neka en tjänst eller service på grund av någons sexuella läggning är diskriminering. 
 
D erbjöds ett jobb och kort därefter meddelade hon att hon var gravid men att hon kunde arbeta deltid under kommande föräldraledighet. Arbetsgivaren återtog då jobberbjudandet eftersom tjänsten var så krävande och behövde någon på heltid.  
Att avsluta en anställning eller neka en arbetssökande ett jobb för att den väntar barn är könsdiskriminering. 
 
En automatisk gallring i ansökningsprocessen till militärtjänst skedde när personer uppgav att de hade ADHD eller autism.  
Den automatiska gallringen innebar att personer med funktionsnedsättning nekades möjligheten att få en individuell bedömning av sin lämplighet för militärtjänst och det stred mot diskrimineringslagen.  
 
Ett akut sjukdomstillstånd nedprioriterades då överväganden kring personens etniska tillhörighet vägdes in i bedömningen av hur allvarligt tillståndet var.   
Domstolen som prövade fallet kom fram till att det fanns ett samband mellan att vården nedprioriterades och personens etniska tillhörighet. Bland annat stod “kulturell svimning?” i vårdanteckningarna. På grund av den diskriminerande bedömningen fick personen inte den akutsjukvård han behövde.   
 
Ett gruppboende nekades boka bord på en restaurang för att lyssna på ett liveband. Restaurangen avrådde dem på grund av platsbrist och brandsäkerhet och menade att de inte kunde ta emot en grupp där flera personer använde hjälpmedel så som rullstol.  
Bemötandet att avvisa gruppen på grund av att de använde hjälpmedel var diskriminering. Att en lokal inte är tillräckligt tillgänglighetsanpassad vad gäller brandsäkerhet och framkomlighet är i sig diskriminerande.  
 

En bostadssökande nekades hyra en bostad då hen enligt bostadsbolaget inte uppfyllde uthyrningskriterierna eftersom hen fick sin inkomst från pension. Bostadsbolaget hade ett krav på  huvudsaklig inkomst från arbete eller studier för att få hyra. Bostadsbolaget menade att syftet med kravet var att förbättra de sociala förhållandena i områden som av polisen har identifierats som särskilt utsatta. 
DO bedömde att det stred mot diskrimineringslagen och att det fanns andra sätt att uppnå syftet som inte innebar att människor missgynnas på grund av sin ålder.  
 
Så här får det inte gå till. I vissa av dessa exempel fanns det särskilda syften man försökte uppnå, men det måste göras utan att någon diskrimineras. I vissa fall berodde diskrimineringen på fördomar, i andra på okunskap. 
 
DO får in många anmälningar från hela landet och de utreder så många de kan. Antidiskrimineringsbyråerna finns utspridda och jobbar lokalt utifrån det gemensamma uppdraget att motverka diskriminering. Om du upplevt diskriminering kan du vända dig till oss för kostnadsfri rådgivning, stöd och information inom Värmlands län. Läs gärna mer här om hur vi kan hjälpa till. 

De flesta av oss har nog en rätt tydlig bild av vad en terrorist är och kanske också hur han – för det är nästan alltid en han, ser ut. Bildgooglar man på ordet är det ofta en man i skägg och bombbälte.  
Vi kan idag se att den bilden håller på att förändras. I takt med att mer av den radikaliserade kampen flyttar in på nätet blir också de ideologiska rågångarna otydligare. Religiösa fanatiker och vit makt-miljöns rasideologer blandas upp med konspiratörer, antivaxxare och rättshaverister. Ur denna missnöjets smältdegel sipprar en helt ny terrorist fram som är betydligt svårare att känna igen och därmed också svårare att förutse. 

 
Extremismens väg till mainstream 
Stormningen av Kapitolium för drygt ett år sedan ger en tydlig bild av hur gränsen mellan det extrema och det vi betraktar som mer normalt håller på att krackelera. Veckorna före sköljde en våg av desinformation, propaganda och rena lögner över de sociala medierna och miljontals amerikaner började tro att valet var ett riggat falsarium och att Trump i själva verket vunnit en jordskredsseger. 6 januari fick den digitala lögnen verkliga konsekvenser när tusentals uppretade medborgare stormade kongressbyggnaden. Många av de som forcerade dörrarna tillhörde våldsbejakande grupper som gjort sig kända för att vilja driva Amerika till randen av ett inbördeskrig men det stora flertalet var vanliga amerikaner som lurats att tro att utnämningen av Biden var ett verk av ”den djupa staten”. 
Redan 2017 hade vi faktiskt en liknande händelse i Karlstad inför att fullmäktige skulle fatta beslut om att godkänna byggandet av en moské. Anförda av ett tiotal etablerade nazister som utnyttjade den rädsla som Islamiska Statens terrorvälde skapat, trängde sig ett 40-tal personer där flertalet utgjordes av vanliga karlstadsbor som köpt lögnen om att en moské skulle ta terrorn till Värmland in i fullmäktigesalen, ropade folkförrädare till de förtroendevalda och förklarade att alla skulle avsättas.  
  
Vi kan betrakta dessa två händelser som förlöpare till den utveckling vi ser idag. En process som dessutom påskyndats av Covid-19 och de restriktioner som följt i dess spår. Begränsningarna av vår rörelsefrihet har utgjort en perfekt storm för accelerationister och andra som vill att samhället ska störta samman. 
 
Antivaxxrörelsen, i Sverige anförd av den så kallade Frihetsrörelsen har kommit att bli den smältdegel där extremismen lyckats ta plats vid honnörsbordet. 
Den här utvecklingen leder till att gränser suddas ut och där våldsbejakande grupper ser nyttan i att blanda sig med andra missnöjesyttringar. Personer som kanske redan befinner sig på ett sluttande plan exponeras för extremistiska budskap och radikaliseras in i en värld där våldet blir lösning på deras problem. Följden av detta är att den extremistiska miljön blir mer fragmenterad och mer oförutsägbar. Det får också effekten att jag inte behöver betrakta mig själv som nazist eller religiös fanatiker för att känna att jag passar in. 
 
En annan arena som också kommit att bli allt viktigare är onlinespelens chattsidor. Likt fula gubbar groomar extremisten intet ont anande ungdomar som flockas kring populära sajter, företrädesvis våldsamma eftersom då är en barriär redan bruten. Följden av det här blir att allt yngre personer kommer i kontakt med budskap man annars inte hade mött. Råkar man befinna sig i ett fönster av tillvaron där man är mottaglig för denna påverkan är risken uppenbar att man radikaliseras och kan komma att utgöra ett hot både för sig själv och andra. Det är inte helt osannolikt att de två knivdåd vi sett på skolor i Eslöv och Kristianstad är effekter av radikalisering online.    
 
I förlängningen leder det här till att våldsdåd som tidigare var förbehållna den ideologiskt drivna terroristen kan komma att utföras av människor med mer otydliga motiv men där drivkraften är hat mot sin omgivning.  För de här personerna blir hatet online ett smörgåsbord där man kan fylla sin tallrik med de bitar man gillar bäst. 
 
Nya tider kräver nya arbetssätt 
För oss som arbetar förebyggande ställer det här helt nya krav på kompetens och metoder. Vi måste förändra vår bild av vem terroristen kan vara och anpassa våra metoder för att förhindra extremistiska våldsdåd i en ny tid. Det kommer inte heller att vara lika effektivt för våra säkerhetstjänster att punktmarkera individer i de extremistiska miljöerna när attentatsmannen kanske heter Sven, jobbar på ICA och aldrig satt sin fot på ett möte med en våldsbejakande organisation. 
 
Arbetet mot extremism måste bli en angelägenhet för hela samhället där alla som möter människor i olika sammanhang blir en del i lösningen. Med ökad kunskap på bred front kan vi komma in i processen mycket tidigare innan planet har börjat slutta. 
 
Det har betydelse hur våra politiker talar till och om varandra i den kommande valrörelsen. 
Det är viktigt att skolan blir en plats där unga kan lyckas och känna sig inkluderade oavsett yttre förutsättningar. 
Och inte minst gör det skillnad hur jag uttrycker mig på nätet och i andra möten med mina medmänniskor. 
 
/Lars 

Pandemin påverkar återigen mångas vardag och rekommendationer om att hålla avstånd, jobba hemma och undvika onödiga resor är tillbaka. Svenska folket uppmanas också ta en tredje vaccindos, och många har redan fått det. Även om vi övervägande är bra på att följa råden och ta vaccinen, över 82 % av svenskarna har vaccinerats med två doser, finns det viss oro i samhället och en polarisering skapas. Flera konspirationsteorier sprids brett, och riskerar öka i samband med att smittspridningen ökar. Experter och de flesta mediekanaler har, av naturliga skäl, inte så mycket till övers för dessa teorier och vill inte bidra till att sprida dem. En effekt av det blir dock att andra aktörer som ”alternativa” nyhetskanaler och extrema organisationer får äga frågan och vara de som fångar upp den oro som finns bland människor. När stora delar av samhället förkastar konspirationsteorierna riskerar vi tyvärr samtidigt knuffa människor som upplever en osäkerhet bort från gemenskapen och ut till mer extrema rörelser.

Hur ska vi då bemöta någon som tror på vaccinationskonspirationer, utan att varken legitimera konspirationen eller förskjuta individen som uttrycker den?

Några saker är bra att ha i åtanke: Först och främst växer och utvecklas konspirationsteorier nästan alltid i samband med större händelser och kriser, när det finns en brist på eller motsägelsefull information och människor upplever en ökad osäkerhet. Detta är inte något som är unikt just nu. Att vara lite skeptisk mot ny information som är svår att förstå är naturligt och något som ofta uppmuntras vad det gäller andra saker, även om det ibland leder till felaktiga slutsatser. För det andra fyller konspirationsteorierna en känslomässig funktion. I vaccinationernas fall är rädslan för eventuella biverkningar stark och gör att all information som bekräftar rädslan får prioritet över resten av informationen. Konspirationsteorier kan utvecklas ur en rimlig om än inte helt befogad rädsla. De ger sedan en förklaring till vad som sker och kan bidra till ökad känsla av kontroll.

Själva bemötandet sen då. Empati är en viktig förmåga, och där är förståelse för rädslan och mekanismerna bakom tron på konspirationsteorier underlättande i de fall konspirationerna känns helt ogrundade. När våra åsikter ifrågasätts är det lätt att bli defensiv och försvara oss så går det att undvika att meningsskiljaktigheter leder till argumentation är det bra. I en hård diskussion är vi ofta mindre öppna för den andras argument och det är osannolikt att någon ändrar sig. Därför är det bra att vara empatisk och lyssna, även om det den andra säger är upprörande. Skilj på åsikt och person om målet är att hjälpa den som tror på konspirationsteorier.

Konspirationsteorierna bemöts bättre genom ett samtal där den som inte tror på den beskriver vad den själv tror på och frågar varför den andra tror som den gör. Ett icke-konfrontativt samtal om vad som talar för och emot en teori kan leda till flera insikter och om inte annat undvika att skapa en polarisering och känsla av ett ”vi” som har rätt och ett ”dom” som har fel. Om vi är mer toleranta och fortsätter ha kontakt med personer som tror på konspirationsteorier om vaccinationer kan vi bidra till att de inte isolerar sig med andra som tycker samma som de själva.

Det är viktigt att vi vaccinerar oss för att stoppa pandemin, men vi kan inte tvinga någon att göra det och det är också viktigt att vi inte knuffar bort människor från normalsamhället på grund av att de känner en oro inför vaccin. Då riskerar vi något som i förlängningen blir ännu värre.

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

Etiketter